Vetenskapligt belagda kunskaper om hur bilister uppfattar cyklister i mörker kan vara livsavgörande under den mörka delen av året. För att ta en genväg kan man konstatera att reflexer som framhäver cyklistens rörelser på ett tydligt sätt är mest effektiva. Sweden by Bike hade förmånen hade ställa några frågor om reflexer till Paul Hemren som är biträdande professor i Informationsteknologi vid institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Ni har forskat om hur bilister uppfattar cyklister i mörker. Hur har ni bedrivit forskningen?
Syftet med projektet har varit att ta fram reflexbaserade hjälpmedel som förbättrar bilisters förmåga att upptäcka cyklister vid mörker. Ett ytterligare syfte med projektet har varit att medvetandegöra cyklister om sin faktiska synbarhet och medtrafikanters uppfattning om deras synbarhet. Enligt Trafikverket (2014:030) är cyklisternas beteende och deras samspel med andra trafikanter viktiga faktorer för att öka cyklisternas säkerhet. Vi undersökte synbarhet genom att mäta hur många cyklister, och på vilket avstånd, upptäcktes av bilförarna i en körsimulatormiljö där förarna körde en bil längs en videoinspelad vägslinga genom Skövdes stadsmiljö. Det var verkligen olika platser och olika omständigheter inom Skövde stadsmiljö.
Vilka frågeställningar utgick ni ifrån?
Projektets konkreta frågeställningar är:
- Vilka skillnader i synbarhet för bilister finns mellan tre olika reflexmönster (laglig, väst och biomotion) för cyklister vid mörker och vid olika platser längs en väg?
- Leder reflexmönster baserade på biomotion till att bilister upptäcker cyklister vid längre avstånd jämfört med laglig utstyrsel samt jämfört med reflexvästbärande cyklister?
- Vilken påverkan har olika platser på cyklisternas synbarhet? Är reflexväst lika effektiv när det finns många andra ljuskällor i omgivningen jämfört med när det saknas andra konkurrerande ljuskällor?
För att få svar på dessa frågor spelades cyklister in iklädda de tre olika reflexmönster samt vid tolv olika platser längs en vägslinga i centrala Skövde.
Resultaten visade en klar synbarhetsfördel för cyklister som bar på ett reflexmönster som framhävde människans rörelsemönster kring benen (knäna och fotlederna) och på cykelhjälmen, det som vi kallar Biomotion.
Paul Hemeren, Bitr. professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Vad har ni kommit fram till?
Resultaten visade en klar synbarhetsfördel för cyklister som bar på ett reflexmönster som framhävde människans rörelsemönster kring benen (knäna och fotlederna) och på cykelhjälmen, det som vi kallar Biomotion. Skillnaden var påtaglig. Med klädseluppsättningen Biomotion kunde det handla om dubbelt så långt avstånd (60 meter) jämfört med de två andra klädseluppsättningarna Laglig (32 meter) och Väst (33 meter).
De uppföljande intervjuerna visade också att synbarheten var bäst för Biomotioneftersom reflexerna rörde på sig när cyklisten trampade eller rörde på huvudet och detta rörelsemönster verkade klart förbättra cyklisternas synbarhet enligt deltagarnas svar. Ben- och huvudrörelser kan visa vad cyklisterna kommer att göra i vissa situationer, till exempel om de ska svänga eller cykla rakt fram. Skillnaden i synbarheten mellan Väst och Laglig var däremot relativt liten trots det faktum att den lagliga uppsättningen inte använde sig alls av något reflekterande material. Detta resultat var något förvånande eftersom reflexväst brukar används när cyklister och fotgängare vill vara synbara när det är mörkt ute. Våra resultat replikerar tidigare resultat med liknande frågeställningar (Wood et al., 2012). Denna tidigare forskning visade också en överlägsen synbarhet när reflexplaceringen framhäver biomotion jämfört med västbärande cyklister och cyklister som inte bar några reflexer alls.
Så det är biomotion som gäller?
Vad gäller allmänna råd från myndigheter och andra aktörer som har med säker cykling att göra bör biomotion placering av reflexer bli grundläggande och vanligt förekommande. Vår undersökning har oberoende replikerat tidigare resultat från andra forskare. Vi har använt en annan metod där vi har betonat betydelsen av synbarheten på olika platser längs en vägslinga i en stadsmiljö. Detta något mer naturalistiska upplägg stärker ytterligare trovärdigheten hos våra resultat och att det är mycket rimligt att hävda att ett reflexmönster som framhäver cyklistens biomotion mönster ger bäst synbarhet.
Andra tips och råd till cyklister i höstmörkret?
En central lärdom av denna forskning handlar om att förstå hur överlägset ett reflexmönster som framhäver biologiska rörelser är jämfört med de andra testade klädseluppsättningarna. Tillsammans med andra liknande resultat blir det viktigt att utveckla en medvetenhet kring hur mycket mer synbar en cyklist kan bli med rätt reflexplacering. Detta innebär inte minst att cyklisterna bör utveckla en bättre uppfattning av sin egen synbarhet i trafiken med hjälp av resultaten i denna undersökning. Trafiksäkerhetsnyttan handlar här om flera upptäckta cyklister och vid längre avstånd, vilket ger bilister mer tid att agera, vilket i sin tur leder till färre olyckor mellan cyklister och bilister.