För Pär Fredriksson blev landsvägscyklingen vägen tillbaka till fysisk toppform och gemenskapen som en stor cykelklubb bjuder på. Idag sitter han i styrelsen för Örebrocyklisterna och vill att andra ska få njuta av cykling på samma sätt som han själv gjort. Det kan man exempelvis göra genom att testa det nya konceptet för att cykla runt Vänern. Hela 60 mil av vackra vyer, trevliga övernattningar och varierande landsvägscykling.
Du är en av drivkrafterna bakom Örebrocyklisterna. Hur gick det till när du började cykla?
För egen del kan jag kalla mig motionscyklist sedan tio år tillbaka i tiden. Har sysslat med diverse sporter genom åren, men efter flytten från Skåne till Närke för 15 år sedan så hamnade fokus på familj, hus och arbete istället. Det märktes på vikten och konditionen efter några år, och när jag insåg att jag behövde ta tag i saken så resulterade försöken med löpning i problem med vader och hälsenor. Hittade då med hjälp av kollegor fram till landsvägscykling, och är sedan dess fast i det ”träsket”. Blev nog som mest cirka 4000 kilometer på ett år med cykelpendling till och från jobbet, och så mer än dubbelt så mycket på ren landsvägscykling och MTB.
Hur hamnade du i Örebrocyklisterna?
Blev tipsad om klubben, och tänkte att det låter ju kul att cykla i sällskap med fler likasinnade. Det ledde sedan till Hjälmaren runt, Vätternrundan och Vänern runt. Många roliga cykelaktiviteter som antingen arrangeras via Örebrocyklisterna, eller sker i gemenskap med medlemmar i klubben. Mitt deltagande i dessa aktiviteter har sedan lett till att jag engagerat mig i motionscyklingen, och sedermera även styrelsen. Jag har liksom tänkt att jag mår bra av att cykla, och vill ge tillbaka på något sätt av det som jag fått genom cykling och genom klubben Örebrocyklisterna.
Vad innebär det att vara engagerad i en stor cykelklubb?
Det kan vara allt från att vara flaggvakt på Hjälmaren runt, lasta bagage på Vänern runt, fixa kartunderlag till Länsstyrelsen eller söndagscykla med andra motionssugna cyklister. Jag har inte gett mig in i tävlingsområdet, utan det har räckt med olika motionslopp för att stilla min hunger på det området. Men eftersom klubben på senare tid har ett finger med i spelet på att utveckla talanger, exempelvis Emilia Fahlin och bröderna Ahlsson, så finns det intressanta möjligheter även där. Klubben stöttar all typ av cykling helt enkelt, och vi vill att folk hittar till cykling i alla dess former. Oavsett om det handlar om pendling med cykel, grusvägscykling, virtuell cykling eller vår huvudgren landsvägscykling.
Ni har tagit initiativ till att paketera klassiska Vänern Runt på ett helt nytt sätt. Vad tror du det är som lockar i upplägg av det här slaget?
I den situation som samhället har hamnat i de senaste två åren, med pandemin, har ju en konsekvens för klubben varit att en av våra huvudaktiviteter med Vänern Runt inte gått att genomföra. Det har varit tråkigt både för klubben ur rent ekonomiskt perspektiv, och självklart lika mycket ur deltagarsynvinkel då det varit ett väldigt populärt och omtalat lopp. En av de effekter som märkts i samhället i samband med pandemin är att folk i större utsträckning spenderar mer tid i naturen. Så istället för att bara ställa in Vänern runt, vill vi prova ett nytt koncept som ger möjlighet till att genomföra ett härligt lopp i lite annorlunda tappning. Det är ändå fokus på upplevelsen med mycket fika och övernattningar längs vägen i kombination med en runda runt Vänerns fina omgivningar. Vi svenskar – och en del norrmän, finnar och tyskar – gillar att cykla runt stora svenska sjöar. Därför vill vi ge möjlighet att fortsätta med Sveriges trevligaste motionslopp runt en av våra största sjöar, trots pandemin.
Vilken typ av cykling och upplevelser är det som väntar runt Vänern?
Naturskönt, flera fikapauser och övernattningar i trevliga städer längs vägen. Det är ju inte samma hets som kan upplevas i Vätternrundan eftersom det är ett väsentligt lägre deltagarantal, och officiell tidtagning förekommer inte. Det är många fina delsträckor som man passerar längs vägen runt Vänern, tänk bara så fin Brudfjällssträckan är! Sedan är det något speciellt att cykla mer än 60 mil.
Du är själv en duktig cyklist. Finns det någon sträcka som du är särskilt förtjust i?
I det sammanhanget måste jag ju bara framhäva just Brudfjället! Men vi cyklister är ju väldigt beroende av förutsättningar i form av väder. Jag har cyklat runt Vänern när det ösregnar och är motvind, och då är det svårt att uppskatta vilken fin sträcka som helst, Brudfjället inkluderat. Men när solen skiner och man har medvind, så är ju även uppförsbackarna vid Kinnekulle härliga!
